Förlossningsskador

Ett sätt att gå till väga för att reda ut besvär och skador efter en förlossning är att dela upp dem efter vilken kroppsfunktion som påverkas. Detta utan att för den skull glömma bort att en svår förlossning också kan orsaka en depression eller andra psykiska problem med försämrad självkänsla, livskvalitet och rädsla för att genomgå nya förlossningar.  Men innan vi går in på besvär och symtom ska vi förklara begreppet “bristningar grad 1-4”.

En  bristning är en skada som uppstår i huden, slemhinnorna och musklerna i bäckenet under en förlossning. Dessa skador delas upp i en fyrgradig skala.

• Grad 1 – innebär att du fått en skada på huden i vulva, på blygdläpparna eller ytligt inne i slidan. Dessa bristningar är små och behöver inte alltid sys.
• Grad 2 – här har det uppstått en skada på mellangårdens muskler, slemhinna och hud som behöver sys. Hur många stygn som är aktuellt beror på hur skadan ser ut. Cirka 50% av vaginalförlösta kvinnor får den här skadan. 
• Grad 3 – innebär att muskulaturen som omger ändtarmen fått en spricka som löper från slidan till ändtarmens två ringmuskler som också kallas för sfinkter. Får man en sådan skada opereras man och får en ordentligt uppföljning för att säkerställa läkning. 2017 fick 2.8% av cirka 100 000 vaginalförlösta kvinnor en grad 3- eller grad 4-skada. Det är alltså en relativt ovanlig skada. Den forskning som finns på förlossningsskador handlar i stort om sfinkerskador, suturering och huruvida dessa kvinnor ska genomgå en ny vaginal förlossning eller om de ska planeras för kejsarsnitt. 
• Grad 4 – vid denna ovanliga skada går bristningen ända in till tarmens slemhinna. Får man en sådan skada opereras man av en specialist på operationssal och får en ordentlig uppföljning för att säkerställa att skadan läker som förväntat. Sjukvården har god kunskap kring den här typen av skador men det finns ändå risk för kvarstående smärta och avföringsinkontinens. Har du kvarstående besvär efter 6 månader bör du genomgå en ny undersökning.

När vi nu går över till  symtomen för dessa skador/bristningar kan det vara bra att känna till att de flesta symtom som vi kommer att beskriva förbättras eller försvinner helt 6-9 månader efter en förlossning.

Framfall/prolaps
Prolaps är ett samlingsbegrepp för att något “fallit nedåt” och det beskrivs ofta som ett tryck nedåt bäckenbotten eller en svaghet i slidan. Besväret är en uttalad eller mindre buktning ned mot- eller ut genom slidöppningen till följd av försvagade bäckenbottenmuskler. Det kan vara slidväggarna och/eller livmodern som buktar ut och det kan kännas obehagligt men är oftast ofarligt. Många kvinnor återhämtar sig bra från detta besvär genom bäckenbottenträning, speciellt vid små framfall, men en del har kvarvarande symtom långt efter en förlossning. En sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor med inriktning mot kvinnohälsa kan hjälpa till med råd kring träning.

Besvär med urinblåsan 
De vanligaste typerna av urininkontinens är: ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens och överrinningsinkontinens. Den uttänjning som graviditet och förlossning orsakar i bäckenbotten försämrar stödet för urinblåsan och kan ge upphov till ansträngningsinkontinens. Urinrörets slutmuskel och bäckenbottenmusklerna orkar inte hålla emot vid tryck som uppstår vid till exempel hosta och lyft, varvid urinröret sjunker nedåt och det uppstår ett läckage. 

Den andra sidan av urinblås-besvären innefattar tömningssvårigheter och upplevs som om man “inte kan kissa färdigt”.

Våra terapeuter med kunskap inom kvinnohälsa är:
Nina , Johanna och Annika – Hammarby Sjöstad, Stockholm,  Ninni- Karlskrona,  Åsa – Falun

Besvär med tarmen
Besvär som berör tarmen kan delas in i läckage, tömningsbesvär och smärta och uppemot 90% som drabbas utvecklar sina besvär efter 40 års ålder.  Fekal-läckage är ett begrepp som täcker även förhållandevis små besvär och det delas upp i fast- och lös avföring eller gaser. Grunden till besvären är muskelskador och en brist på balans mellan olika system, som orsakar en förlust av förmågan att hålla tätt eller skilja mellan avföring och gaser. 

Alla former av läckage kan ha stor påverkan på livskvaliteten och den psykiska hälsan. Då man vet att majoriteten av kvinnor som drabbas inte söker hjälp, på grund av att besvären är mycket stigmatiserade, är det svårt att veta hur stort problemet verkligen är. Behandlingen av dessa kvinnor handlar också om att bejaka rätten att få må bra och återfå livskvalitet och möjlighet till fysiskt aktivitet.

Sexuella besvär
Att graviditet och förlossningar kan påverka sexualiteten är väl ett allmänt känt faktum. Vid vaginal förlossning sträcks vävnaderna kring vaginalkanalen ut med över 300 procent och det tar lång tid för total återhämtning. Ärrvävnader efter sydda bristningar kan också vara ömma och strama en längre tid.

Det finns studier som visar på sambandet mellan förlossningsskada och sexuell dysfunktion, dvs störning eller oförmåga. I dessa studier uppger ungefär hälften av alla kvinnor att de har något problem med samlivet efter graviditet och/eller förlossning. Oavsett om man har penetrerande samlag eller inte påverkar bäckenbottenbesvär samlivet och det allmänna välmåendet. Men problemen kan också handla om att graviditeten och förlossningen skapat en negativ påverkan på den sexuella identiteten och kroppsuppfattningen och att man känner en oro för hur det ska kännas att ha sex igen. Oavsett vilket är det viktigt att få läka ett förlossningstrauma och själv, eller i samråd med en terapeut, få fundera över bra vägar att gå för att återuppta samlivet. Det finns bra hjälpmedel att ta till. Det ska inte behöva göra ont eller kännas hemskt att ha sex.

Alla kvinnor som genomgått förlossning och/eller upplevt förlossningsskada behöver nödvändigtvis inte ha nedsatt sexualfunktion. En del får tillbaka lusten till sex förhållandevis snabbt.

Psykiska besvär efter förlossning
Upp till 30 procent av alla kvinnor upplever sin förlossning som något negativt. Många kvinnor vittnar också tyvärr om en känsla att inte bli tagna på allvar utan att bli hemskickade från BB med en försäkran om att ”allt är som det ska vara”. Ett bemötande som i sig kan vara en orsak till depressiva tankar om kvinnan själv känner att allt verkligen inte är som det ska.

Man har inom vården länge ansett att det psykiska lidandet kan mätas i förhållande till hur stora bristningsskador kvinnan har erhållit men förstår nu att även mindre förlossningsskador kan ge försämrad livskvalitet och att symtom som inte försvinner med tiden kan orsaka lidande som kräver hjälp. Att träffa en kunnig vårdgivare och bli bemött med empati och förståelse är ofta den vård som behövs i resan tillbaka mot en frisk och stark kropp.

Här kan du läsa mer om hur vi kan hjälpa dig som lider av något eller flera av dessa besvär

Källor:
Bäckenbotten och förlossningsskador – handbok för barnmorskor. Olsson, Lind, Rotstein och Fernando
Bakingbabies.se – Webbföreläsning – Fysisk träning efter förlossning – myter och sanningar
1177 Vårdguiden

Författare:

Elenore Schmidt

Marknads- och Kommunikationsansvarig

elenore@accessrehab.se